måndag 25 juni 2012

Tappade öron

Har precis kommit hem från hundklubben. Det märktes att matte varit slö idag efter helgens jobb. Hon hade jätte svårt med passiviteten å koncentrationen existerade inte alls ikväll.

Men hon blev tydligen trött ändå, för nu ligger hon vid mina fötter å sover. Så någon nytta gör det ju säkert ändå. Men ja önskar ju så klart att hon lyssnade mer på mig. D går super här hemma och oftast i hyltan å örsjö. Vi får väl träna mer på kontakt å inkallning å hoppas på bättring antar ja. Nu ska ja sätta igång datorn å kolla om ja hittar något underbart hus ja vill flytta till.

I hemmets lugna vrå.

Då va helgens två dygnspass över å man kommer hem i tron att man ska få vila sig. D kommer inte att hända, för jag har en lykka.

Ingen blir så lycklig som en lykka när  matte kommer hem, å ingen blir så lycklig som en matte me e lykka.

Så istället för att lyssna på kroppen som skriker efter vila, lyssnar matte på hjärtat som skriker lykka. Istället för att lägga mig i soffan, sätter ja.mig på golvet å tar tacksamt emot kärleken från min älskade lilla hund.